Racerapport från Graff Motorsport

Förra gången vi var på Ring Knutstorp var det full fokus runt Simon. Nu ville ödet eller vad det nu var, att vi skulle ha full ”attention” kring Christoffer och hans helg.
Det är inte alltid lika lätt att ha de egna barnen med i teamet. Inte för att det är till besvär, utan därför att det ibland kanske kan ifrågasättas om jag förfördelar. Jag gör det inte och kan inte göra det heller. Trovärdigheten i vår satsning uteblir då och vi bygger ju för framtiden. Både Christoffer och Alexander vet att de inte har en självskriven plats i teamet, utan måste hela tiden mäta sig med de andra för att förtjäna sin styrning.
Kanske är jag ännu hårdare och ännu mer krävande gentemot dom än de andra förarna?

Hur som helst; beklagligt gick det inte att lösa Simons närvaro på Ring Knutstorp. Som nyanställd och med redan många ledighetsdagar, var det inte lönt att ta upp diskussionen något djupare än vad som redan var gjort. Jobbet gick före och vi som bor något sånär centralt i vårt långsmala land, tycker att det måste gå att ta sig ner till Skåne på relativt kort tid. Kom ihåg att Simon har två resdagar var väg, då tar ledigheten torsdag, fredag, måndag och tisdag i anspråk. Tålmodiga och tillmötesgående arbetsgivare har också en gräns och vi känner att vi var nära den.

Christoffer gjorde alltså ”comeback” efter sin svåra krasch på Falkenberg och det snöpliga slutet på förra tävlingen på Gelleråsen. Nu var bilen i perfekt skick igen och teamet inställt på att coacha fram några små framgångar för att gjuta mod i oss igen.

Två testpass fungerade perfekt med bättre och bättre tider. Christoffer som bara varit på Ring Knutstorp en gång tidigare och då kört Simons bil i 4-5 varv på mer eller mindre halvfart för att hitta runt, började få in banan bra i huvudet och tiderna kröp neråt. Vi började återfå den ”goa känslan”, stämningen var på topp och allt bådade gott inför lördagens tidsträning. En hygglig tid var klart realistisk.

”Det finns folk till allt” är ett gammalt talesätt och inget kan vara mer rätt efter det vi upplevde fredag kväll. Lång historia kort, en medtävlande tog sig in i vår bil och bytte bränslerelä utan vårt medgivande. Självklart hoppas vi att det inte var av illvilja, utan för att hjälpa oss att komma på ett nytt sätt att ”tanka ur” bilen på.
Likväl skall man veta att ingen har rätt att göra något med en annans tävlingsbil. Om vi bett om hjälp vore en annan sak, men att egenmäktigt gå in i en annan tävlingsbil, i ett annat tävlandes teamtält och där utföra byte av relä är ganska magstarkt. Vi gick självklart vidare med fallet till tävlingsledningen.

Vad som sedan hände med vår bil var långt mer tragiskt. Relät var, enligt Volvo, förmodligen först instoppat i fel reläsockel och sedan i rätt. Detta medförde att bilens ena dator kortslöts och Volvos tekniska support hade hela lördagens förmiddag på sig att först hitta felet, därefter byta ut enheten och sedan ladda ner ny programvara.
Christoffer fick därför stå över tidsträningen lördag förmiddag i hopp om att få igång bilen överhuvudtaget.

När jag skriver detta, känns det som allt gick smidigt och snabbt, men ni skall veta att det kändes hopplöst. Efter vad vi upplevt denna säsong, var ett sabotage det minsta vi förtjänade.
Sabotage är ett starkt ord, men det är just vad det var, även om avsikten inte var illasinnad. Det är verkligen magstarkt att byta ut komponenter i en medtävlandes bil! Oförlåtligt! Som tur är går räkningen för en dyr och onödig elektronikkomponent direkt till den som gjorde skadan.

Fem minuter innan Line Up för S60 Challenge startade bilen och vi kunde konstatera att inga felkoder syntes på Volvos diagnosskärm. Stefan Hejus och hans kollega Lasse från Volvo skall ha en stor eloge för att de kunde lokalisera felet och åtgärda det. Tomas Amnell från Flash Engeneering är också en stor tillgång i sådana här sammanhang. Snabbt och utan minsta tvekan kastar han sig in i bilen med sin dator och hjälper oss att få rätt på ettor och nollor.

Christoffer som gått raceklädd när sagt hela förmiddagen, satt nu redo i bilen för att starta sist, 18: e bil, i lördagens race.
Vår gäst och gode vän, Bengt Ekström och jag kunde se hela banan efter att blivit tilldelade den bästa läktarplats Ring Knutstorp kan erbjuda. Därifrån såg vi att Christoffer fick en dålig start, men så småningom kunde starta sitt avancemang.
-Jag stod så långt bak att jag inte såg startlamporna, utan fick köra när dom andra körde, berättade Christoffer efteråt.
Efter att ha jagat längst bak i något varv kunde han så småningom avancera till 13e plats. En mycket bra come back och ett besked till teamet att han fortfarande är att räkna med och att vi hade gjort ett bra jobb med bilen.
-Bilen känns kanon, väldigt neutral, nästan så jag vill ha den lite mer överstyrd, var Christoffers kommentar.

Faktum är att bilen är en bättre racerbil nu, efter reparationen. Dels blir en bil som repareras på det här viset styvare, dels gör riktningen att alla referenspunkter blir ”nollställda”. Bilen blir helt enkelt rakare och därmed lättare att ställa in. Att den dessutom är renare och snyggare i plåten än tidigare, är ju enbart till fördel för oss alla, inklusive våra samarbetspartners.

Trots fredagens och lördagsförmiddagens elände, var stämningen god i depåtältet. Vi hade lyckats skapa en framgång och Christoffer hade med beröm genomfört sin come back. Raceinstinkten finns där och fokuseringen på uppgiften gick inte att ta miste på. Vi kunde gå till vila en tidig lördag kväll med gott samvete.

Söndag morgon är alltid lite speciell. Allt skall plockas bort, som inte behövs. Tältet görs i ordning för att kunna ta emot besök, småkakor, frukt, skyltar och annat ställs fram. Allt för att det skall se representativt och välkomnande ut.
Vi hade gäster från Barncancerfonden, Johan Skoglund, Gokarthallen i Halmstad och Sarpsborg Arbeiderblad. Erik Langsäther, min ”gamle” journalistkollega från Norge dök upp och ville göra reportage om Sarpsborg-sonen som driver Racingteam. Bilder togs av söner med far, far med söner, söner och far. Kul för oss att få berätta för alla i Sarpsborg, Norge om vad vi håller på med och vilka våra samarbetspartners är.

Bilen klar, solen skiner från en klarblå himmel och det skulle bli gridshow för S60 Challenge. TV4 skulle intervjua alla förare och äntligen kändes det som om vi befann oss i händelsernas centrum. Jag har en hemlig kontakt med vädret och kollade av om det var så lugnt som det verkade. Christoffer intervjuades av TV4 och allt var klappat och klart för en fin söndagsfinal.

-Himlen öppnade sig och det var inte manna som kom, sade en av dem som sökte tillflykt i vårt stora depåtält.
Jag har inte sett ett sådant regnväder sedan STCC Falkenberg 2001. Inget däck i världen skulle klara av att hålla undan vattnet utan vattenplaning. Det var alltså scenariot inför Race 2 söndag förmiddag.
Ganska bra med publik trots vädret, killarna som sålde gula regnponchon gjorde goda kulor. Line up i ösregn, starten går, det är alltid lite hazzardartad att starta och genomföra ett race i sådant här väder. Christoffer startade som 13e bil, starten var bra och han låg på bra. Inga överilade manövrar men bra nog för att hela tiden vara framme.
-Jag kunde ha avancerat fram en placering, men valde att inte offra mer än nödvändigt från 12e till 11e, avslöjade Christoffer efter racet. En slutplacering som 12e bil i mål var mer än godkänt och vi kunde blöta men nöjda gå tillbaka till depåtältet för att servera lunch för våra gäster.

Det var en lättsam helg. Hem med en bil som inte ens har några repor, trots tuff körning med nosen instucken lite här och där. Två placeringar som var värda några poäng och framförallt ett besked om att Christoffer vill visa att han är en framtidsman och att han vill vara teamets mest framgångsrike S60-förare den här säsongen.
Det kanske känns underordnat vilken som tar mest poäng, men internt mellan förarna är det givetvis viktigt. Förra säsongen var Simon giganten, den här säsongen har Christoffer visat bättre framtänder. Nu är han på väg ikapp Simon trots fem race mindre. Nog vill han visa allt…

Tiden i verkstaden går fort. Tre Renault 5 bilar som skall iordningställas inför En Dag på Racerbanan. Nu till helgen är det alla bilfantasters tur att pröva sina vingar på Kinnekulle Ring. Ännu en gång skall de bli frånåkta av fjuniga 15-, 16-åringar i små snabba R5: or.

Våra Volvobilar följer med. Simon och Christoffer skall köra uppvisning. Robert, Gustav och Alexander skall göra upp med de andra i den sista deltävlingen i Renault 5 Junior Cup. Alexander ligger två poäng (vid avräkning av en tävling) efter Patrik Olsson. Gustav är sjua och Robert tia ni mästerskapet. Allt kan hända med en framgångsrik helg på Kinnekulle Ring och dubbla poäng i finalen den 20 september på Gelleråsen….

John Graff
Teamchef

(Evenemang: 2003-08-29–2003-08-31 Kvällspostens Newsrace)