Jamina möter Claes Elofsson

En kall och regning sommar 1948 för att vara exakt föddes en pojke som trots det dåliga vädret växte upp och blev en go och glad skåning. En bondpojke vars intresse för motorsporten tidigt växte fram.Jag har äran att få presentera Claes Elofsson.

-Motocross blev min första kontakt med motorsporten. Detta ägde rum då jag som 9-10 åring fick följa med min far och bror till Ring Knutstorp för att se VM-cross med sådana ess som Bill Nilsson, Sten ”Storken” Lundin, belgaren René Batens m.fl.

Claes är uppvuxen på landet strax utanför Östra Ljungby. Grusvägarna runt samhället användes flitigt för bilorientering. Det var både dag- och nattorientering. Claes cykel användes flitigt när han var i 11-12 år åldern så att han skulle hinna med att titta på så många kontroller som möjligt. I samma veva började hans kusin med bilorientering med Claes bror som kartläsare. Dom körde en Saab 96 som den unga Claes tyckte var mycket fräck – utrustad med extraljus, taksökare och med ett häftigt knattrande ljud.

Han minns att han från sitt föräldrahem kunde se ljuset från bilarna när dom körde bilorientering i skogarna runt hemmet. Då smet han iväg och kunde stå hela kvällen och titta på. Han fick så klart bannor av sina föräldrar när han kom hem sent.

Sitt första funkisuppdrag hade han vid 12-13 års ålder och hans första klubb var SMK Örkelljunga.

Vid denna tidpunkten stiftar Claes bekantskap med karting eller som det hette då Gokart. Han följde med sin bror till grusbana för Gokart i Höör. Där fick han se en sedermera icke helt obekant yngling vid namn Ronnie Petersson som körde skjortan av sina medtävlare.

Efter 3 lektioner var Claes färdig på bilskolan och fick vänta ca 5 veckor på uppkörningen. Som så klart gick galant.
– Man hade väl tränat lite hemma på gården.
Självklart ville han köpa bil och tävlingsbil direkt men hans föräldrar la in sitt veto och tyckte att han skulle vänta.
Första bil blev en Saab 96, 3 växlad, 1961 års modell för 2100 kronor. Claes ler och minns att han tog bort navkapslarna för då liknade det en rallybil.

Hans första tävling var en nattorientering tillsammans med sin bror. Han körde med sin privata bil och hade inte råd att köpa hasplåt, hårdare stötdämpare och fjädrar. Det gick väl sådär i tävlingen och bilen var ingen vacker syn efteråt. Speciellt undertill. Han fick låna pengar av sina föräldrar till reparationer och fick sedan vänta tills han gått ut skolan.

-Oh, vad jag led men jag kunde i alla fall åka iväg och titta på tävlingar.
1969 köper Claes en 4 växlad Saab 96 årsmodell 1964. Med denna bil vinner Claes sin första tävling, en nattorientering.
1970 kör han en Saab utrustad för grupp 1 (idag ungefär som grupp N) i sitt debutant race för att få C-licens.
1972 köper han en begagnad fabriksbyggd Saab tävlingsbil, men han tyckte att den var för dyr att hålla så han byter till en BMW efter ett år. Han kör dock bara en tävling i BMW. Den är bakhjulsdriven vilket Claes inte var van vid. Detta gör att han snurrar runt hela tiden. Efter racet fick han pris för flest snurrningar under tävlingen.

Efter detta gör Claes ett långt uppehåll. När jag frågar hur länge blir svaret cirka 1½ år.
Väldigt länge………Eller? Jag trodde han skulle säga 4 till 5 år.

1975 börjar Claes på Honda bilimport. En tillsynes mycket snäll chef gav ok till att tävla med tjänstebilen men Claes kände att han inte riktigt vågade ge allt. Han köpte då en krockskadad bil via jobbet. En Honda Civic av 1974 års modell. Köttbullen som modellen kallas i mannamun blev så fint i ordning gjord att han knappt vågade köra med den heller.

Nu kommer det en massa bla bla bla i mina öron. En massa tekniskt prat om hockeymåls halvbur, blueprint och något om standard B.

1979 finner Claes bilen som han har letat efter. En Honda Civic som byggdes enligt dåvarande Standard B-reglemente. Denna bil blir han ett med och han vinner många tävlingar.

Nu har familjen Elofsson vuxit och den förstfödda, en son har kommit. Samma år 1981, rekryteras Claes till HMS av dåvarande sekreteraren Alf Nordin.

Under en tävling i Lund/Dalby gör Claes en våldsam framåtvolt i ett krön på väg upp i en backe. Allt p.g.a. en punktering. Bilen blev ca 15 cm kortare i höger sida där hela skyddsburen flyttades och snabbt konstaterades att enklast var att skaffa en ny kaross. Karossen hittades och mindre än 14 dagar senare var bilen klar för ’nypremiär’. Med denna bil kör han bara 2 tävlingar innan den säljs till en rallyförare i Boden.

1982 tar sig Claes råd och köper en helt ny bil. Det var härligt att få jobba och köra helt nytt. Den nya bilen byggdes klar på ca 3 månader och i mitten av mars samma år var det dags för premiär. Efter att ha kört in sig på bilen i några tävlingar kommer också resultaten och många vinster. Bilen finns än idag i hans ägo och har körts i drygt 300 tävlingar.

1994 köper han en ny bil (Honda Civic 1,6 Vtec Grupp A) och nu engagerar sig sonen och blir kartläsare. Dock har intresset börjat falna, men inte kärleken till svensk bilsport. Att mecka bil hela natten är inte lika kul längre och 1997 säljer han bilen till Finland.

Alf Nordin är i farten igen och föreslår Claes som styrelseledamot i Södra Bilsportsförbundet 1987, ett förslag som antogs och Claes väljs in. Claes blir utsedd till sportsgrensansvarig (SGA) i racing och jobbar med Alf Nordin på racingskolan. Claes är SGA från 1987 till i början av 2000-talet.

Rollerna och engagemanget i HMS har genom åren varit stort.
Han har varit:

• Suppleant

• Ledamot

• Sekreterare

• Tävlingsledare och Biträdande tävlingsledare

• Vice ordförande

Claes nuvarande uppdrag inom bilsporten:

– I HMS är han ansvarig för licenser och uppvaktningar.

– Han är ordförande i Södra Bilsportsförbundet där han varit aktiv sedan 1987.

– Ordförande i racingutskottet, aktiv sedan 1994.

– Ledamot och sekreterare i NEZ – Nord Europeiska Zonen som är en del av FIA, aktiv sedan 2008.

Jag frågar Claes hur han tycker att HMS har utvecklats genom åren.
– Det har varit en positiv utveckling, men vi behöver jobba med att få in nya och unga medlemmar. Snitt åldern är lite hög. Det är roligt att vi jobbar på SM nivå och att vi är duktiga på det.

Har du några funderingar på hur man skulle kunna få in nya unga medlemmar?
Det är en stor utmaning för styrelsen samt för oss enskilda medlemmar. Jag tror att vi måste synas mer utanför våra egna kretsar. Kanske kunde vi ta fram presentationsmaterial som medlemmarna kan hänga upp i sin egen närmiljö och eventuellt på sina arbetsplatser samt ev. besöka skolor (högstadier o gymnasier). Vi måste synas för vi har många andra idrottsgrenar att konkurrera mot.

Claes fortsätter och säger att han tycker att utvecklingen inom bilsporten i Sverige har varit positiv. Bättre säkerhet för förarna, i bilarna, för funktionärerna och på banorna. Miljömedvetenheten har också ökat. Även utbildningarna har blivit bättre. Dock poängterar han

-Vi får inte slå oss till ro och tro att det är bra som det är, nej gäller att utveckla hela tiden.

Det har varit otroligt roligt att få prata med Claes. Han är ett energiknippe utan dess like. Genom hela livet har det varit full rulle. Inte bara med racing, även familj, barn, klasspappa, fotbollspappa och karriär. Jag blir trött bara jag hör honom och jag är 23 år yngre. Han är en mycket imponerande man. Om jag med ett par få ord skulle beskriva honom hade det blivit, engagerad, otröttlig och smittsamt positiv.

Tack Claes för att du delat med dig av dina minnen. Det har varit roligt att prata med en så charmerande och varm person.

Claes egna avslutande ord.

”Kaj Bornebusch lärde mig att om man avböjer ett förslag bör man ha ett eget förslag att lägga fram”

Jamina Loxly

(Bild: 7583)